söndag, januari 30, 2011

Ur arkivet: Ons 14 juli 2004

Sitter här och dör av skratt, men tyst, det är ju natt, vill inte väcka någon! :P Jag läser ju igenom mina dagboksinlägg och försöker hitta något kul att dela med mig av. Det jag skrattar åt så att tårarna rinner är en dröm jag hade när jag var femton år. Jag kommer till och med ihåg bitar av den när jag läser inlägget! Jag bara måste lägga upp den här! Hoppas ni tycker den är lika kul som jag gör! :D

Jag drömde så märkligt inatt.... Jag drömde att en doktor sa att jag var allvarligt sjuk, och jag skulle vila på en äng bredvid en tågräls. Jag fick inte ens röra mig de första dagarna, och jag fick en massa medicin som skulle rädda livet på mig. Men naturligtvist så steg jag genast upp så fort han hade gått, och började spankulera omkring. Från den här ängen kunde jag se en vacker borg långt därborta, och jag längtade dit. Jag märkte inte ens själv att jag hade feber, jag kände mig hur frisk som helst, så jag struntade i doktorn och började gå ditåt.
Då dök det upp en kille, och jag vet inte om han kidnappade mig eller om jag hängde med frivilligt, men vi gick till den här borgen. Jag var aldrig inne där, för det var krig. Jag fick en lans och sköld och föstes ut bland de andra soldaterna, tillsammans med den här killen. Hela truppen började vandra framåt, å jag och killen halkade efter. Han sa att det var bra att vara långt bak, för då slapp man slåss. Jag tyckte det var lite jobbigt att bära lansen, men gick ändå. Efter ett tag stannade vi och såg soldaterna slåss. Väldigt snart kom alla tillbaka, triumferande. Kungen gick först, och så märkte han mig.
”Vad är det här för en liten tös?” undrade han.
Jag hann aldrig svara, för en dam utbrast förskräckt ”Nej men seee, hon är ju helt febrig! Stackars liten, du måste vila”
Jag blev skräckslagen och rymde från denna galna kvinna. Jag var ju inte sjuk, aldrig att jag skulle låta henne pyssla om mig!
Jag sprang och sprang, fortfarande med lansen och skölden, och då kom jag till en annan borg. Vakterna där blev genast pigga när de såg mig komma springande, de trodde att jag var en knekt som kom med nyheter, men när de såg att jag var en flicka blev de väldigt överbeskyddande.
”Stackars flicka!” De trodde att jag var dotter till kungen i den förra borgen, och de här vakterna sa att kungen var en elaking som till och med lät rusta upp sina flickor i krig!! Vilken fräckhet! Flickor ska inte behöva vara med i krig.
Vilka snälla vakter, tänkte jag, och så blev jag väldigt trött. Lansen och rustningen (som jag plötsligt hade) och skölden var så tunga, så jag bara dråsade ihop. Vakterna rusade genast fram och befriade mig från dessa metalliska tingest. Jag blev genast pigg, och väldigt lätt, så lätt att jag började flyga. Häpet såg de efter mig när jag flög därifrån.
Långt efter landade jag på en öken, och därifrån fortsatte jag gå. Nu började jag känna av feberhettan... Helt plötsligt dök det upp en stor stadsport framför mig! Jag gick in, förvånat, och det var en hel stad där. Jag gick runt och såg charterturister. Efter ett tag kom jag till en pub, det såg väldigt irländskt ut därinne, och jag gick in där. En stor, tjock, rödblommig, mamma-aktig typ kom genast farande och sååg hur sjuk jag var (det verkar som om bara kvinnor kan se min sjukdom, fast doktorn var ju en man..?). Hon föreslog att jag skulle ligga på en luftmadrass ute i havet. Jaha... tänkte jag. Helt plötsligt låg jag på den där madrassen och såg in mot stranden. det såg verkligen ut som ett semester ställe, på Mallorca eller nåt, och på stranden stod det en massa oroliga människor som tittade på mig. Först trodde jag att de vakade över mig så att jag inte skulle dö eller nåt, men så märkte jag att det hade gått hål i luftmadrassen, och jag for runt i luften som en ballong. En stork, snygg och stark kille simmade ut och räddade mig... ;)
Men precis då ändrades drömmen (neeeeeeeeeeeeej) och jag satt på en stor arena. Det pågick något därnere, och jag var åskådare. Plötsligt kom det någon, en vän till mig, och gav mig en körsbärstomat. ”Den visar att du får lov att sitta här på VIPbänken.” Jaha... Jag hade handen utsräckt med tomaten i, och de andra bredvid satt också så. Måste man sitta så här heela föreställningen?? undrade jag...
På scenen föregick det något, det såg ut som en konfirmation. Plötsligt började en av aktiviteterna, och alla ”konfirmander” rusade fram och skrev sitt namn på marken, med stora bokstäver. Publiken hurrade och klappade händerna, jag satt där och undrade vad i helsike som pågick. Äh, tänkte jag och åt upp tomaten, jag går ner och frågar dem. Jag gick dit och en av arrangörerna rusade fram till mig och gav mig en krita. ”Men jag... jag ska väl inte..?” utbrast jag. Han trodde väl att jag oxå var ”konfirmand” för jag var klädd helt i vitt.
Jaha, vad gör jag nu då? Jag stod där med kritan och visste inte vad jag skulle göra. En person knuffade ut mig på scen, publiken jublade, jag stapplade upp, böjde mig och skrev mitt namn. Publikan vrålade, och jag gick tillbaka. ”Bra jobbat” sa alla till mig. Jag fattade absolut ingenting!

Eftersom drömmen blev så knäpp vaknade jag där.

Ur arkivet: Tis 1 juni 2004

Stephen King. Den första jag läste av honom var Jurtjyrkogården. En helt otrolig upplevelse! Ofattbart! När jag läst klart den sista raden, med vilt uppspärrade ögon och svagt öppen mun, slog jag långsamt igen boken, reste mig som en zombie, och gick närmast chockad till min bokhög, la ifrån mig boken och tog fram en annan, ”snäll bok”, med delfiner på framsidan, så att jag inte skulle få mardrömmar inatt. Det stod helt still i mitt huvud efter det gastkramande skräckkapitlet. Det var helt enkelt en SUPERCOOL bok, riktigt häftig!


***

Ja, det var en riktigt ruskig bok. :) Har läst den några gånger till sen dess och sett
filmen. Kanske dags att läsa den igen? Men usch, den är så vansinnigt läskig och hemsk! Nä, jag väntar nog ett tag till... :)

fredag, januari 28, 2011

Studentpalatset

Sitter på Studentpalatset med denna halvnakna kvinna bakom mig och ska plugga! Det känns som att sitta på ett museum! ;) Jag sitter i en korridor där man får prata i mobil, det var så obehagligt tyst i rummen, man vågar knappt hosta! Så här sitter jag istället, det ekar av de andras prat men det känns mer avslappnande än det sterilt tysta. Ska lyssna på musik också. :)

Kram på er! :)

torsdag, januari 27, 2011

Vill ha!

249 kr H&M
Tycker du att den är snygg?

Godmorgon...

Klockan är fem i åtta och snart börjar seminariet.. Är lite trött som ni kanske ser. Det blir en lång dag idag, seminarium om fonetik 8 - 10, sen två timmar lunch och så 12 - 14 en lektion i grammatik. Därefter ska jag vara läxhjälpare till en tjej i grundskolan. :)
Kram på er! :)

tisdag, januari 25, 2011

Ur arkivet: 26 och 28 november 2003

Hej på er! :)

Jag läser igenom min dagbok som jag skrev på Lunarstorm som jag har sparat i Word-dokument och försöker hitta något mera kul att dela med mig av. Jag irriterar mig på att jag enbart skrev med små bokstäver och att jag skrev så slarvigt. :)

Läste om den gången då jag (14 år) försökte börja spela basket, och var med två kvällar på deras träning men sen så sa tränaren att jag inte platsade eftersom jag var nybörjare och de andra hade spelat i flera år. När jag läste om hur ledsen jag blev så känner jag att det fortfarande gör lite ont... :/ Men det känns samtidigt också som om det inte är jag längre, utan att jag läser om flickan som blev ledsen och känner medlidande för henne.

Detta vill jag dela med mig av, så jag klipper ut de textrader som handlar om basketen.

Ons 26 nov 2003 21:55

Godafton Sverige! ;P

hehe, hade basketträning idag. jag e arg på suza eftersom hon inte va med.. =( gick själv upp till skolan.. läskigt, eftersom det va så mörkt, å så hade jag aldrig varit där förut. hittade rätt men var där ca en timme innan.. när folk börja komma var det lite stelt, men så lekte vi lite å allt kändes bättre. vi gjorde övningar å sprang massor (jobbigt). jag orkade inte hela tiden å de va inge kul.. menmen.. efteråt tyckte jag det va kul, men jag skulle haft me en vattenflaska.. *flämt*


Fre 28 nov 2003 17:50

...
sen stack jag till basketträning. det va på en annan skola nu, så jag kom försent. de andra hade redan börjat på en grej, så jag stod bredvid å tittade på när alla gjorde mål hela tiden. de missade nästan inte en enda gång! herregud. sen vare stretching, å lite annat. vi kastade på korgen två å två, testade fintar å körde ”match”. jag lärde mig mycket, å det va kul. sen näre va slut ville tränaren snacka med mig. han sa typ att han inte trodde att det va så kul för mig för att jag va nybörjare å alla andra spelat i fem år. jahapp, tänkte jag. så jag sa: så vi ses inte mer då? han var glad att jag förstod, det var inget personligt eller så.. han försökte förklara å så. -”då skiljs vi som vänner då?” -”självklart” sa jag å log. han va ju fortfarande en söt kille.. ;) så jag gick ner å bytte om. när jag skulle gå började de andra säga saker som, du e jätteduktig, du va bra på å kasta, du lär dig snabbt, å såna saker. jag tackade å sa -”men det tyckte visst inte tränaren”. det var alldeles tyst medans jag berättade att tränaren tyckte att jag inte skulle fortsätta. jag sa att det förstod jag, det hade ju spelat i fem år å jag bara i två dagar... de sa att jag kunde leta efter ett annat lag som oxå var nybörjare, å det tänker jag göra. jag sa att det va kul å lära känna dem å gick. på hemvägen grät jag.. det var första gången någonsin jag hade hittat en sport jag faktiskt tyckte va kul, å med trevliga tjejer oxå. jag hade säkert fått många bra kompisar. jag förstod ju varför jag inte passade in i laget, men jag lärde ju mig. jag tänkte faktiskt träna kastar när jag va hemma (lillebrosan har en boll) men så säger han att jag inte kan va med. det va ju trist.


P.s. Det blev aldrig av att jag letade upp ett basketlag för nybörjare.

Ur arkivet: Lör 14 feb 2004

Här kommer ett gammalt dagboksinlägg som jag skrev när jag var 14 år och hade Lunarstorm och skrev slarvigt för att jag ville verka cool. Detta inlägg handlar om när jag tappade min hörapparat och heter "Otursdag med stort O och All hearts day!"

Igår. Fredagen den 13. Dagen vi alla fruktar. ;P Nåja.
Igår gick jag till skolan som vanligt. Jag hade inte på mig hörapparaterna (ja, jag är hörselskadad) för att jag tänkte lyssna på min radio (som förövrigt är trasig). hursomhelst går jag ut, på väg till bussen. jag börjar krångla med radion (har enormt mycket saker i min lilla väska) och lyckas ta ut den. där måste min hörapparat ha fastnat och ramlat av, men det märkte jag inte förrens jag var i skolan. i skolan får jag en enorm ångest. det är tredje gången jag tappar min hörapparat. mamma kommer mörda mig! skulle jag åka hem? nej, det kunde jag inte. jag beslöt mig för att försöka hitta den på väg hem och om jag inte hittade den skulle jag berätta det.
...

well, well.. sen åkta jag hem dåra. på tunnelbanan ringer mamma, hon är orolig och vill hämta mig eftersom det är så många polishelikoptrar över oss. ånej, tänkte jag. nu måste jag berätta om hörapparaten! så jag gjorde det, mamma blev jättearg på mig som väntat och jag fick gå fram och tillbaka å leta efter den. men jag hittade den inte. resten av familjen letade, men vi hittade den aldrig. jag gick hem och skrev lappar med löfte om hittelön. sen gick jag ut och satte upp dem. jag fick även telefonnummret till bussarna för att se om jag kunde ha tappat den på bussen. jag ringde dem men den var inte funnen, men jag skulle ringa nästa dag.
...
nåja, borde väl göra läxor nu. stänger av datorn.
kram och puss på er.! ;D Lotte
...

efter att ha stängt av lunarstorm så ringer telefonen. det visar sig vara en person som hittat hörapparaten!!!!!!!! jag blev så lycklig att jag nästan inte fick med var de bodde å vad koden var å så. jag skyndar mig dit och får min hörapparat. det var en 8årig tjej som hade hittat den. mammam nämnde hittelönen och jag slog mig för pannan. jösses, den glömde jag. jag vart så glad. men jag stack genast och hämtade den. flickan fick 50kr och en polkagrisstång, en sån man hänger i julgranen ni vet.
så nu är jag jätteglad. min lycka är fullkomlig och jag kommer aldrig tappa bort min hörapparat igen.

Party-Outfit

I paketet som jag hämtade på posten igår fanns den här röda långärmade klänningen som jag köpte på Bubbleroom-rean för 55 kr!! Supersnygg på var den också! :D Och så kom mamma hem med lacktröjan till mig, som också kostade 50 kr! Spetslegginsen var också på rean, så här har jag en supersnygg outfit för lite mer än 100 kr! I love it! :D Och med de vinröda naglarna till och kanske sotade ögon.. :) Det här blir bra! :D

Jag ska visa kläderna på också. :)

Blogginlägg från mobilen

Hej! sitter och lyssnar på föreläsning nu. :)

I miss the sunshine...

Häromdagen väcktes jag av solljuset. Det var underbart!
Idag är det grått igen, och jag längtar efter våren...

måndag, januari 24, 2011

Min dag i korthet

* Dålig start på morgonen, missade bussen och kom en kvart försent.

* Briljerade med mina grammatikkunskaper och imponerade klasskompisarna för att jag kunde svara rätt på en fråga samtidigt som jag löste sudoku.

* Blev irriterad när jag stötte på det nya begreppet suplinum och försökte förstå vad det betyder.

* Hämtade ut ett paket på posten med ett klädesplagg! :D (visar bild imorgon) I paketet fanns det också sex olika nagellack. :D

* Mormor på middag och fläskpannkaka med lingonsylt.

* En kväll framför skärmen utan att göra något vettigt...


Mina vinröda naglar :D

söndag, januari 23, 2011

Den här bloggen


Jag har roliga planer för den här bloggen! Nu när jag är på gång igen och skriver (men jag kanske tröttnar snart, vem vet?) så har jag några idéer som inspirerat mig från alla andra bloggar jag läser.
Jag har lust att lägga upp "walking down the memorylane" historier, som jag grävt fram ur mina gamla dagböcker och minnen, ackompanjerat med nostalgibilder, och så har jag lust att ha en bloggtävling! Vad tycker ni om det? ;)
Och så skulle jag vilja visa mina alster som jag gjort och kanske få dem sålt..? Och förut en stund hade jag dagens outfit, men det var inte så roligt eftersom jag inte klär mig så himla stylish, och jag har ofta samma kläder flera dagar i rad. Men jag kan ju visa upp vissa outfits... :)
Jag ska inte binda upp mig på något tema eller vissa återkommande faktorer, det blir så svårt att fortskrida... Men det jag har lärt mig är att man alltid ska ha en bild på bloggen, och att man ska skriva kortfattat. Det sistnämnda kan bli lite svårt, eftersom jag är så omständlig, men jag ska försöka.

So keep reading! ;) Kram på er!

Camino

Jag såg filmen Camino ikväll, där den här underbart söta tjejen blir allvarligt sjuk och förlamad. Hennes mamma, och för all del hela familjen, är med i Opus Dei, och hon uppmanar dottern att be till Gud och förlita sig på Jesus. Och flickan är kär, men inte i den Jesus som mamma tror på, utan i en pojke som kallas för Cuco men som egentligen heter Jesús...
Nej, jag tänker inte berätta ett ord till! Den här filmen var vansinnigt sorglig, men också väldigt gullig och varmhjärtat, men samtidigt upprörande. Vid ett tillfälle sker det mest otänkbara som kan hända, och då skrek jag rakt ut "Neeeeeeeeej!"
Se den!
Hädanefter ska jag hålla ögonen öppna efter denna skådespelerska: Nerea Camacho.

lördag, januari 22, 2011

Snygga jag :)


Spana in min snygga klänning! Nu går jag ner till päronens fest. :) Kram!

Myser i badkaret


Ligger i badkaret och ser på film. :) Kram på er!

19.00 (Tidsinställt inlägg)

Nu stämplar jag ut från jobbet efter åtta timmars arbetspass! Ska ta av mig den röda skjortan, handla lite och ta bussen hem. Och då ska jag ut och gå en kvällspromenad med vår hund Trassel. :)

11.00 (Tidsinställt inlägg)

Precis nu börjar mitt arbetspass. Jag ska sitta i kassan och scanna in mjölkpaket och väga bananer (PLU 4011) och ta betalt och ge tillbaka växel, och jag ska le och önska alla en trevlig helg.

08.00 (Tidsinställt inlägg)

RING RING! Väckarklockan ringer, "Vakna nu, Lotte!" Men jag lär snooza till 8.30.
Jag ska gå morgonpromenaden med vovven och göra mig i ordning för dagen och ta bussen till jobbet.

fredag, januari 21, 2011

Fröken Händig! ;)

Idag har jag monterat ihop två IKEA-byråer. :D Det var faktiskt riktigt roligt! Jag gjorde lite fel då och då, så då fick jag skruva upp och börja om, och använda tång för att dra upp träpluggarna. Sen gjorde jag ett JÄTTE-misstag som jag var orolig att jag inte kunde rätta till. Men jag lyckades med det också! :D Och så råkade jag banka sönder lite på kanten av en bräda, men det fixade jag med lite silvertejp. Jag är väldigt nöjd, och glad att kunna överraska mamma och pappa med att göra det helt själv och att de slapp! :D

Jag har också dammsugit hela huset. Lillebror städade båda toaletterna och lagade middag. Päronen ska ha fest här imorgon, så det måste vara tipp-topp! :)

Men nu är jag trött, så jag sitter här i min fåtölj och ska se på film. :) Och imorgon ska jag jobba 11-19.

Kram på er!
Jag och den lilla söta borren. :)

Före

Efter :)

Hamrar på träpluggar

Skruvar. Lånade pappas stora borr istället.

Färdig och stolt! :D

Maniac! :P

Åka skidor! :D

Jag längtar efter att åka skidor. Det var länge sedan nu! :/ Och när jag läste att Daniel Paris ska dit så blev jag så avundsjuk. Sen läste jag vidare att man kan vinna den resan och åka dit med honom och några andra!! :D Jag vill vinna!! Så håll tummarna för mig nu! ;)

"It's f*cking RAAAW!!!"

Det blir ingen partyhelg. Vad skönt, för jag skulle nog ändå inte orka det. :P Dessutom jobbar jag på lördag 11 - 19, och då vill jag inte vara ute kvällen innan, och jag orkar inte gå ut den kvällen när jag slutar sju och är trött. Men jag har inte helt avfärdat söndagen... :)

Imorgon fredag är jag ledig, då ska jag dammsuga. Tänkte också montera ihop två ikea-byråer (surprise mamma! :D) och laga middag. :)

Men nu ska jag sova. Är lite trött efter att ha tittat på 8 tv-program i rad, Masterchef! :D Jag älskar Gordon Ramsay! Och jag älskar det här programmet, det är mycket trevligare när han säger uppmuntrande saker än när han skriker och svär. Love it! Jag hejar på Whitney, den yngsta tjejen. :)

torsdag, januari 20, 2011

Café Opera på en söndag! :D

I söndags var jag ute på Café Opera med Jonna. Jag läser Daniel Paris blogg, och han bjöd in sina läsare dit till fritt inträde och en välkomstdrink. Det och naturligtvis möjligheten att få hälsa på honom gjorde att jag verkligen ville dit!
Jag och Jonna hade bara planerat en myskväll, men jag skickade ett mejl till Daniel och undrade om vi fick vara med om inte listan redan var full. Nästan omedelbart fick vi svaret att vi var välkomna! :D Blev genast väldigt taggad och pigg, även om jag hade varit ute på fredagkvällen och röjt. Min outfit blev jeansklänning med röda strumpbyxor och en långärmad spetströja under. :D

Jag och snygga Jonna. Älskar hennes blus!! :D

Jag och Daniel Paris!! :D Han är så otroligt gullig och trevlig! :D

Dansade loss och hade jätteroligt! :D

Shake that booty, girl! ;D

Det blev bara tre päroncider totalt för oss två, och vi hade tänkt gå tidigt, men ingen började ju dansa innan klockan tolv, så vi var tvugna att stanna ett tag till, även om jag skulle börja skolan klockan åtta morgonen därpå! :P Vi dansade till typ 2, sen drog vi hemåt. Men inte visste jag att tunnelbanorna hade slutat gå då!! Och inte fanns det någon buss heller! Så vi var tvungna att promenera hela vägen från Kungsträdgården till Sveaplan! :P En buss körde faktiskt förbi oss, som vi missade. Vi blev ganska sura, men bestämde oss för att promenaden var bra för oss. :)

Och måndagmorgonen? Jag kom tjugo minuter försent, men det var inte så illa ändå tyckte jag. :)

Mitt i natten!


Haha! Listade ut hur man gör schemalagda blogginlägg!
Så när den här publiceras så ligger jag och sover! :D
Och om du läser detta live, så att säga, varför är du vaken? Gå och sov!! ;)

onsdag, januari 19, 2011

Så mycket jag vill göra, så lite tid...

Är taggad på en partyhelg! Men vet inte om jag kommer orka tre kvällar i rad. Dessutom vet jag inte vad jag helst har lust med. Vad tycker ni?

Fredag: Beach Party på 360GK

Lördag: Pink Party på Collage
eller Tegelbruket i Täby ----- Kanske båda?

Söndag: Café Opera

En tanke...

Inte behöver man rouge när man vandrar under den isigt blå himlen... :)

- 30 kg! :D

Den första juni 2010 så gjorde jag en Gastric Bypass - operation. Som ni ser på bilden så blev min matsäck betydligt mycket mindre, det får inte plats så mycket mat där längre. På sex veckor kunde jag inte äta annat än flytande, som soppa och proteindrycker, och jag trodde livet var över! Men den första månaden eller två så rann 15 kg av mig. Och nu, 6 månader efteråt, så har jag gått ner totalt 30 kg, och det är bara början! ;) Jag vill gå ner 15 kg till, sen blir jag nöjd.

Hur ser då mitt liv ut nu efter operationen? Matmässigt mycket mer annorlunda, jag orkar inte äta så mycket längre, det får ju inte plats! Så jag tar mindre portioner. Och det är svårt med för mycket fett eller socker. Men det jobbigaste, vet ni vad det är? Tänk er detta: det är en varm sommardag, och du är vansinnigt törstig. Du fyller ett stort glas med kyligt vatten, och klunkar i dig hela glaset! Det kunde jag göra förr, men nu får jag ont i magen om jag tar två tre stora klunkar! Det saknar jag mest, men jag får lov att lära mig att dricka lite i taget så att man inte blir sådär törstig.
De här enorma jeansen var mina bekvämaste när jag var som störst, och det enda jag kunde ha på mig... Men inte nu längre! :D Eftersom jag har blivit så mycket smalare så har jag shoppat massa nya snygga kläder, till och med klänningar! :D Det är roligare att köpa kläder när det finns en hel del som passar.. :)
Men hur kan jag gå ner så mycket? Äter jag någon speciell kost eller tränar jag järnet? Nej. Jag äter precis samma mat som förut, bara i mindre portioner, och jag tränar inte alls. Det är dumt, ja det vet jag, men jag ogillar ju att träna... Men till våren kanske jag kommer med i ett Kom-igång-projekt som universitetets träningshall anordnar! :D Jag ska snart göra ett konditionstest på cykel, och har jag tillräckligt dålig kondis så får jag vara med i ett träningsprogram på 13 veckor! :D Det ingår också föreläsningar om kost och massa annat bra! :D Så håll tummarna för mig, för det här behöver jag verkligen!!

Och till dig som har svårt att gå ner i vikt... En operation är den sista utvägen, när inget annat fungerar. Man måste verkligen veta vad man ger sig in i, för det går inte att ångra sig när man väl gjort det. Jag kan tyvärr inte ge några kostråd eller träningstips, för det var det jag själv inte lyckades med. Jag kan bara önska dig lycka till med kämpandet!! Kram!

Föreläsning

Jag och Miriam är redo för en föreläsning om grammatik! :D

Off to school...

Tjenamoss!

Nu är jag på väg till skolan. Kram! :D

tisdag, januari 18, 2011

Sorry about that...


Jag har inte skrivit på ett tag. Men jag tror det är dags igen.
Har nämligen en del kul att berätta! Stay tuned! ;)

måndag, oktober 11, 2010

Hallelujah!

Idag var jag och JonnaChokladfabriken och delade på sex supergoda praliner. Vi åt dem i rätt ordning, den godaste sist. :D
I rangordning:
6: Lingon
5: Citron
4: Hallon
3: Svartvinbär
Och på delad förstaplats:
Cocos-Mango (Jonnas vinnare)
Passiontryffel (min vinnare)

"Micket gütt!"

Puss! (Jag hjärta dig!)

söndag, oktober 10, 2010

Everybody's fine


Jag såg på den här filmen ikväll! En riktigt feel good/bad film, tårar utlovas!

Den handlar om Frank (de Niro) som har fyra utflugna vuxna barn och har ganska nyligen blivit änkling. När en familjeträff blir inställd bestämmer sig Frank för att resa till sina barn och överraska dem istället. Vilket blir problematiskt när de vuxna barnen har egna liv och åtaganden att ta hand om, och inte hinner med ett överraskningsbesök.

Frank är en så otroligt gullig pappa, men samtidigt så patetisk, och jag tyckte så synd om honom hela tiden, samtidigt som jag älskade honom.

Filmen är full av känsloladdade symboler om ensamhet, vilket är det genomgående temat.

Se den med en näsduk! :')

onsdag, september 29, 2010

Bara en månad..??

Nu har jag gått på lärarutbildningen i en månad, och jag stormtrivs! :) Tiden har gått snabbt, men det känns konstigt att det bara har gått en månad, det känns som om det borde vara mer?

Jag har hunnit ha den första tentan, som jag tyckte gick väldigt bra! Jag har inte fått resultatet ännu, men känner mig väldigt nöjd och tror på ett högt betyg. :)

Jag ska till och med börja på min praktik snart!! Om bara två veckor så kommer jag att få öva på att bli lärare i en skola nära där jag bor. Toppen! Jag ser spänt fram emot det!

Jag har också fått nya vänner i min klass, de är toppen och vi har jättekul ihop!

Det som är synd är att min klass och min lilla grupp bara var temporära den här första kursen, vi kommer att splittras och hamna i nya grupper beroende på i vilket område vi har vår praktik. Det känns väldigt trist, nu när jag har hunnit lära känna de flesta i min klass, men förmodligen blir den nya klassen också bra.

Kram!

onsdag, augusti 04, 2010

Lilla stjärna

Jag läste nyss ut den här boken av Ajvide. Den är inte lika ruskig som de andra böckerna han skrivit- trodde jag först. Naturligtvis var den också blodig och obehaglig som till exempel Pappersväggar, men trots det älskade jag den här boken!

En kort beskrivning. En dag är Lennart ute i skogen för att plocka svamp, då han hittar ett nedgrävt spädbarn. Han lyckas blåsa liv i flickan och hon skriker, men inte ett vanligt barns gallskrik, utan ett klockrent E, en klingande ton. Lennart tar med henne hem och låter flickan växa upp i källaren, instängd från omvärlden, medan han låter henne lyssna på musik som hon härmar och sjunger fantastiskt bra.
Men det blir svårare ju äldre hon blir, och olika omständigheter leder henne till tv-programmet Idol, en vänskap med Teresa och ett uppträdande på Allsång på Skansen som slutar i ett kaosartat blodbad.

Gaah! Jag vill berätta hela boken, men jag kan inte göra det lika bra som Ajvide, så jag säger bara: LÄS DEN! Och rys! :)

söndag, augusti 01, 2010

Shutter Island


I fredags kväll såg jag på Shutter Island med mina föräldrar. Jag hade faktiskt läst boken först, och tänkt att det här skulle bli en jättebra film, och sen upptäckte jag att den var bioaktuell! Så nu hyrde vi den.
Jag var jättenöjd, medan mamma tyckte den var förvirrande.

Ja, den är förvirrande, men det är meningen.

Filmen handlar om poliserna Teddy Daniels (Leonardo di Caprio) och Chuck (Mark Ruffalo) som ska utreda ett försvinnande på ön Shutter Island. Där finns ett mentalsjukhus/fängelse för knäppa brottslingar, och att en patient lyckas ta sig ur sin cell är ett mysterium.
De anställda på ön är ovilliga att hjälpa till, och Teddy anar ugglor i mossen. Historien blir mer och mer mystisk och invecklad och förvirrande, och mot slutet vet man inte vad man ska tro.

Nu vänder jag mig till alla som har sett filmen.
Jag vill inte avslöja för mycket i beskrivningen, för som ni vet så är det mer spännande att se det själv än läsa om det innan.



Det jag vill diskutera är slutet.
Var Teddy Daniels verkligen galen? Ja, det verkar ju onekligen så, eftersom doktorerna känner till alla detaljer i hans mardrömmar (bland annat, men det är den tyngsta anledningen till att det inte verkar vara en komplott, för hans drömmar kan man inte manipulera).
Så ja, jag har kommit fram till att han var galen. Men! Regredierade Teddy verkligen, eller låtsades han bara?
Teddy sade ju till Chuck: "Vad är bäst, att leva som ett monster eller dö som en god person?"
Vilket jag tolkar som att han är mycket medveten om sin galenskap numera, men att han väljer att låtsas tro vara polisen så att han kan bli lobotomerad och därmed för evigt glömma sitt hemska förflutna, och därmed även slippa spela upp sin teater som polisen Teddy gång på gång. Eftersom han måste acceptera sitt monster-Laeddis för att få leva, så tycker han att det är bättre att "dö".
Det är min teori. Men om han verkligen regredierade, och verkligen bortträngde sina minnen ännu en gång, nä, det hade inte varit lika intressant. Men jag tror på min teori, eftersom han sa det han sa.
Vad tycker ni? :)

Ponyo!

Häromkvällen såg jag och pappa på filmen Ponyo på klippan vid havet, av Hayao Miyazaki. Vi älskar många andra av hans filmer, så vi räknade med att älska denna också. Vi blev inte besvikna. :)


Ponyo handlar om den lilla guldfisken Ponyo som lär känna pojken Sosuke, och då vill Ponyo bli en flicka. Men balansen rubbas då en havsvarelse lämnar vattnet, och det blir fruktansvärda stormar och översvämningar.



Den här filmen är definitivt en barnfilm, men vuxna kan älska den också. Den är aldrig läskig, för trots tsunamivågorna har alla huvudpersoner humöret på topp. Sosukes mamma är störtcool. :)
Ifrågasätt inte något, utan se det som en femårings dagdröm, där alla vuxna hejar på istället för att hindra. Acceptera den ologiska magin och njut. :)

Jag kunde inte sluta fånflina av lycka under hela filmen och efteråt, och glädjetjuten "Ponyo" och "Skinka!" ekade i mitt huvud hela natten. :)