I fredags kväll såg jag på Shutter Island med mina föräldrar. Jag hade faktiskt läst boken först, och tänkt att det här skulle bli en jättebra film, och sen upptäckte jag att den var bioaktuell! Så nu hyrde vi den.
Jag var jättenöjd, medan mamma tyckte den var förvirrande.
Ja, den är förvirrande, men det är meningen.
Filmen handlar om poliserna Teddy Daniels (Leonardo di Caprio) och Chuck (Mark Ruffalo) som ska utreda ett försvinnande på ön Shutter Island. Där finns ett mentalsjukhus/fängelse för knäppa brottslingar, och att en patient lyckas ta sig ur sin cell är ett mysterium.
De anställda på ön är ovilliga att hjälpa till, och Teddy anar ugglor i mossen. Historien blir mer och mer mystisk och invecklad och förvirrande, och mot slutet vet man inte vad man ska tro.
Nu vänder jag mig till alla som har sett filmen.Jag vill inte avslöja för mycket i beskrivningen, för som ni vet så är det mer spännande att se det själv än läsa om det innan.
Det jag vill diskutera är slutet.
Var Teddy Daniels verkligen galen? Ja, det verkar ju onekligen så, eftersom doktorerna känner till alla detaljer i hans mardrömmar (bland annat, men det är den tyngsta anledningen till att det inte verkar vara en komplott, för hans drömmar kan man inte manipulera).
Så ja, jag har kommit fram till att han var galen. Men! Regredierade Teddy verkligen, eller låtsades han bara?
Teddy sade ju till Chuck: "
Vad är bäst, att leva som ett monster eller dö som en god person?"
Vilket jag tolkar som att han är mycket medveten om sin galenskap numera, men att han väljer att låtsas tro vara polisen så att han kan bli lobotomerad och därmed för evigt glömma sitt hemska förflutna, och därmed även slippa spela upp sin teater som polisen Teddy gång på gång. Eftersom han måste acceptera sitt monster-Laeddis för att få leva, så tycker han att det är bättre att "dö".
Det är min teori. Men om han verkligen regredierade, och verkligen bortträngde sina minnen ännu en gång, nä, det hade inte varit lika intressant. Men jag tror på min teori, eftersom han sa det han sa.
Vad tycker ni? :)
Jag totaldiggar LMFAOs låt "Party Rock Anthem". Början av den här videon är så rolig, det är I am Legend stuk på det. ;)
De ser helt crazy ut, men de dansar galet bra! ;)
"Älskade Kicki och Lotte,
Jag sa också till honom och skämtade "om det blir som i Täby så kan jag stanna här med dig och göra dig sällskap"! Inget skämt egentligen, hade gärna gjort det om jag inte var så blyg. Det var så att när han var i Täby Centrum och signerade böcker så var det nästan ingen som kom, det blev så pinsamt för honom att sitta där helt själv. Uff..!
När min mamma blev inspelad för Trinny och Susanna programmet så mötte hon Amanda, som producerar programmet, och Alex och Charlie!! :D Ååh vad jag är avundsjuk!! Amanda är snygg som vanligt, Charlie är söt och Alex stilig. :) Och mamma är ju också snygg så klart! :) Åh, jag måste åka inom hans bokaffär så att jag också får träffa Alex! :D
Jag blir lätt homosexuell för någon av de här tjejerna! Vad det är jag faller för? Ögonen, leendet och håret... Men jag har samma preferenser för killar. :) Jag behöver ingen muskelknutte, utan jag vill ha en snäll kille som kan få mig att skratta. :) Kanske lägger upp en bildmosaik av snygga killar så ni vet vilken stil jag är ute efter... :)
Mila Kunis och Rachel Bilson
Det är bara jag i min familj som tycker att Mila Kunis är snyggare, de andra röstar på Rachel Bilson, för de tycker att Mila har så elaka ögon och en kaxig uppsyn. Men när hon ler så här och har ett sockersött ansiktsuttryck så är hon väl ändå snyggare, eller hur? Jag tycker att Rachel har en något konstig form på ögonen... Kommentera och låt mig få veta vad ni tycker! :)
Mila Kunis... 
På tal om Jonas Karlsson...
... jag bara älskar det avsnittet när Ove i princip "stalkar" Jonas på golfbanan och överallt! Herregud, vilket pain-in-the-ass han är, den där Ove! Att han inte fattar vinken! Nä, om jag skulle råka på en sådan typ skulle jag också springa därifrån fort som vinden!
Speciellt om han står utanför mitt fönster som i en j*vla skräckfilm!! 
Isaac Salazar har vikt de här boksidorna och skapat detta.
Jag såg filmen Camino ikväll, där den här underbart söta tjejen blir allvarligt sjuk och förlamad. Hennes mamma, och för all del hela familjen, är med i Opus Dei, och hon uppmanar dottern att be till Gud och förlita sig på Jesus. Och flickan är kär, men inte i den Jesus som mamma tror på, utan i en pojke som kallas för Cuco men som egentligen heter Jesús...
Jag läste nyss ut den här boken av Ajvide. Den är inte lika ruskig som de andra böckerna han skrivit- trodde jag först. Naturligtvis var den också blodig och obehaglig som till exempel Pappersväggar, men trots det älskade jag den här boken!
Min favoritlåt just nu är Defying Gravity, som kommer från Broadwayshowen "Wicked".
Trailer på filmen 17 again:
