Hundjäkeln!

Gaah! Hundjäkel!

Har precis varit ute på promenad med honom och fyllt på matskålen, och går till mitt rum. På nedervåningen sätter han igång och skäller, av ingen anledning alls. Han skäller, jag ropar "Traaassel!" några gånger, men han fortsätter. I typ en kvart eller något skäller han oavbrutet! En stund vänjer jag mig och hör skällandet i periferin, men så eskalerar det och droppen rinner över bägaren!

Jag ryter, vrålar tillbaka ner mot hundjäkeln! Han tystnar, skäller igen, jag ryter igen, och efter tre gånger så skuttar han uppför trappan och tittar på mig. Som om han tänkte "jasså, det är här du är?"

Irriterad! Han verkar inte heller på humör. Men så skuttar han upp i min säng och tittar ut genom fönstret, och nu är han tyst och nöjd. Jag ska lindra mina stämband med lite saft...