Philip hade på sig sin fina kilt! :) Hans pappa är skotte.
Det var en kall dag, men eftersom dräkterna är så varma så var det ganska skönt. Sen regnade det, mest dugg, men i bilen på vägen hem öste det ner! Grillat blev det till middag, supergott!
Jag sa också till honom och skämtade "om det blir som i Täby så kan jag stanna här med dig och göra dig sällskap"! Inget skämt egentligen, hade gärna gjort det om jag inte var så blyg. Det var så att när han var i Täby Centrum och signerade böcker så var det nästan ingen som kom, det blev så pinsamt för honom att sitta där helt själv. Uff..!Hej ni som läser min blogg!
Sorry att jag inte skriver så ofta längre. Dygnets timmar är för få helt enkelt numera. Även om solen lyser lite mer för varje dag (vilket är underbart fantastiskt!).
Om ni inte har förstått det redan så är jag nykär. Jag är faktiskt himlastormande förälskad, och det finns ingenting annat jag hellre vill än att vara med Philip. (puss på dig!)
Tyvärr finns det något som heter vardag. Det finns saker som jag bara måste hinna med. Äta, sova, plugga, träna, jobba. All annan tid ger jag till Philip. Så därför hinner jag inte med att följa bloggar, läsa skönlitteratur, skriva i denna blogg, se på tv. De tv-serier som jag förr följde slaviskt har jag tappat bort mig i handlingen i, de böcker jag slukade ligger nu och samlar damm på bokhyllan och andra mindre viktigare saker hamnar i skymundan.
Men jag njuter av livet! Jag lapar sol, dränker mig i musik och är så himla lycklig när jag är med Philip! Jag chillar lite, helt enkelt. Jag prioriterar lite annorlunda. Jag får bara akta mig för att inte försumma plugget.
Jag är fortfarande väldigt nöjd med att plugga till lärare. Är ute och praktiserar just nu i en etta, och de där små sju-, åttaåringarna är så himla härliga! Jag trivs i min lärarroll som är under utveckling. Men att läsa kurslitteratur är inte speciellt roligt, och senaste tentan sumpade jag, eftersom jag var högmodig och trodde att det skulle vara lätt som en plätt, trots att jag inte pluggat. Men det finns omtentor. :) Och snart är det sommarlov! (det känns som snart iallafall...)
Så, jag chillar lite, tar inte livet så allvarligt just nu och försöker hinna med att fylla dygnets timmar med både vettiga och roliga saker.
By the way, jag har gått ner 40 kg nu på lite mindre än ett år! :D Det ni! ;) Mina gamla favoritjeans som satt lite väl tajt för flera år sedan sitter som en smäck nu! Jag är faktiskt smalare än någonsin, så att säga. Vore kul att se i gamla journaler från rutinkoller och se hur gammal jag var när jag vägde som jag väger nu. :D Det är fortfarande inte helt lätt att äta rätt, men jag försöker. :)
Jag vet inte om jag officiellt tar en bloggpaus, finns det något att säga så kanske jag skriver om det, och jag tar mig den tiden vill säga. Annars så får ni ha det väldigt bra, så ska jag också ha det! :)
Kram till er alla!
(detta skrev jag offline på bussen på väg hem, när jag ändå inte hade något annat att göra...) :P
P.S. När jag kom hem så frågade lillebror om vi skulle ut och jogga. "Tja, javisst!" svarade jag, och förvånade mig själv, och så stack vi ut och sprang en timme! :D Det var jätteskönt och trevligt, jobbigt också naturligtvist men inte så illa eftersom jag är mer av en hurtbulle numera. ;) Endorfinkick ni vet! ;)
Tjenamoss! Nu ska jag iväg och äta middag ute med Philip och hans kompis, därefter ska vi på event och se biofilmen No Strings Attached, och tillsist efterfest på Oxid! :) Jag är nöjd med min outfit, den funkar för alla tre! :D
Jag har varit tillsammans med Philip hela helgen och haft jättetrevligt och mysigt! :)
När min mamma blev inspelad för Trinny och Susanna programmet så mötte hon Amanda, som producerar programmet, och Alex och Charlie!! :D Ååh vad jag är avundsjuk!! Amanda är snygg som vanligt, Charlie är söt och Alex stilig. :) Och mamma är ju också snygg så klart! :) Åh, jag måste åka inom hans bokaffär så att jag också får träffa Alex! :D
En tråkbild, jag är sååå trött!
Jag ryter, vrålar tillbaka ner mot hundjäkeln! Han tystnar, skäller igen, jag ryter igen, och efter tre gånger så skuttar han uppför trappan och tittar på mig. Som om han tänkte "jasså, det är här du är?"
Irriterad! Han verkar inte heller på humör. Men så skuttar han upp i min säng och tittar ut genom fönstret, och nu är han tyst och nöjd. Jag ska lindra mina stämband med lite saft...