måndag, januari 31, 2011

Ur arkivet: Mån 3 maj 2004

Jag gillar inte skaldjur. Har väl egentligen aldrig gett de en chans, men hummer har jag testat och det var gott, men räkor tycker jag är för krångligt för att vara värt besväret. I detta dagboksinlägg freakade jag ut totalt när det var räkor i maten:

Räkor och näsblod till middag...

vi fick fiskgratäng idag, den var väldigt god. jag satt djupt förtrollad framför tvn och såg beverly hills. när den var slut hade jag ätit en hel del, men då började jag ägna maten min uppmärksamhet. det var då jag såg dem. råsa, slemmiga och ostbågeformade låg de på min tallrik. jag skrek. mamma och pappa frågade vad det var. när jag påpekade att det fanns räkor på min tallrik sa de bara att de trodde att det var nåt levande i maten eller så... det är så att jag hatar skaldjur. alla i familjen utom jag äter de där hemska äckliga sakerna. (om sanningen ska fram så har jag väl aldrig smakat dem, men jag har ingen lust heller). nu trodde jag alltså att mamma hade ”lurat i mig” räkorna för att få mig att delta i familjens skaldjursentutiasm.
vet ni vad jag gjorde? jag började gråta! jag var arg och frustrerad, för jag hade klart och tydligt alltid sagt att jag INTE ville äta räkor. mamma blev väldigt upprörd och försökte trösta mig. tårarna rann, men jag torkade bort dem och snöt mig. blod. blod överallt. ååå, vad jag hatar näsblod. jag grät ännu mer, påstod att jag var allergisk och att det var räkornas fel att jag fick näsblod. det var då jag fick blodet ner i halsen. äcklat rusade jag upp och spottade i diskhon, det blev alldeles blodigt, såg ut som ett slakthus. vi gick in till badrummet och jag droppade över toan innan jag fick en bommullstuss uppkörd i näsan, men den blev full direkt. det var efter den tredje bommullstussen som läget blev någorlunda stabilt. nu har det slutat blöda. usch!!!!!!

kom på en sak. jag reagerade precis som min lillebror. han hatar lök lika mycket som jag hatar skaldjur, bara det att lök förekommer oftare i måltiderna. han sitter ofta och petar i maten eller vägrar äta för den sakens skull. då brukar jag tycka att nog är han väl dum som inte ens SMAKAR på löken, men jag själv då? jag vill ju inte testa skaldjur. det värsta var nog att jag inte märkte att jag åt räkor förrens jag såg dem. en ögonbindel på Lotte och hon äter vad som helst. *huga*


Ja, jag stavade färgen rosa med ett å på allvar när jag var femton år! *suck*

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar