Imorse hade jag gott om tid. Vaknade vid 7 och åt frukost, därefter slappade jag, bussen skulle inte gå förrän kvart över nio. Jag satt på datorn och sen pluggade jag. Kvart i nio sa jag till mig själv att om en halvtimme kommer bussen. Sedan så är klockan plötsligt tio över nio, och jag packar ihop grejjerna och springer ut.
Ingen är där. Ingen buss, inga elever. Jag frågar en kvinna på haltande spanska om det precis har gått en buss till Poneloya därifrån. "Ja, det går bussar dit hela tiden". Nej, det är en skolbuss. Har det precis stått en massa elever som ser ut som jag och har de precis åkt iväg med en buss? Hon svarade, men jag förstod inte.
Jag tackade och sprang in till Colibri igen. "Är Roger här?" "No", så jag kollade på busstidtabellen igen. Jag frågade Lucia om hon trodde att bussen hade åkt. Nä, den går halv 10. Nä, det är då den går från Protocolo! svarade jag. Jaha, då har du missat den, sa hon då.
Jag beslöt mig för att springa till Protocolo, och jag tror jag såg min buss, men när jag kom fram var den borta. Jag sprang in, och hittade min grammatiklärare. "Var är bussen?" flämtade jag. "Den har nok gått" svarade hon.
De två nicaraguanska killarna som också satt där ringde upp Joakim på bussen om bad dem stanna. Och så körde de mig till bussen. Jag steg tacksamt på bussen och ropade ut "Förlåt att ni behövt vänta!". Joakim sa att de kanske körde ifrån 2 minuter för tidigt, så det var lugnt.
Senare fick jag veta att taxi till Poneloya kostar 300 cordobas och det var jag glad att jag slapp betala!
Skola. Handla mat. Laga mat. Äta mat.
På kvällen gick vi till Casa Cultura för att ha salsalektion. Jag gick först, tillsammans med Anita och Johanna som inte hade varit där förut. Jag försäkrade dem om att jag visste exakt var det låg. "Jag har gått vilse dit förut, så nu vet jag precis!". Så vi gick, och gick. Förbi katedralen, centralparken, skolan. Sen kom vi till Olla Quemada och då tänkte jag att nu var vi nära. Vi gick förbi Calle de los poetas (där lärarna bor) och killen som skjutsade mig till bussen vinkade. Vi gick lite till, men så blev jag osäker, gick vi rätt väg? Jag sprang tillbaka till Poetas och frågade "Dónde está Casa Cultura?". "Está cerca" svarade han, det är nära. Rigo och Joakim som också var där sa att det låg vid Hotel Convento, helt fel väg hade vi gått. Men killarna skulle ändå ta bilen, så vi blev skjutsade dit. Så vi blev lite sena till lektionen.
På lektionen dansade vi en hel koreografi själva, och sen i par, jag dansade med Jörgen. Det gick rätt så bra faktiskt, vi fick nästan kläm på det i slutet. Det var jätteroligt. :D Jag blev helt kär i låten vi dansade till, efteråt frågade jag vad den hette. Rebelion av Joe Arroyo. :) En och en halvtimme gick fort, och nu är jag hemma. Ska snart duscha.
Koreografin när jag var sólo: (börja alltid med höger ben)
Hö fram, vä bak x4
Hö snett åt högersidan (klockan 2), vä snett bakåt till vänster (klockan 8),
hö snett fram till vänster (klockan 10), vä snett bakåt till höger (klockan 4),
hö åt sidan, vä åt sidan VÄND 180 grader, hö åt sidan, vä åt sidan VÄND tillbaka,
hö fram, vä fram x4
hö kryss bak, vä kryss bak x4
fyra steg bakåt, fyra steg framåt
och så börja om från början. :)
Tjoflöjt! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar