söndag, februari 08, 2009

Över Atlanten

Jag sitter på flygplanet till Atlanta, och klockan är nu 13.40. Har precis ätit upp lunchen som inte var någon höjdare.

Klockan 4.00 imorse ringde väckarklockan, så jag steg upp och klädde på mig. Jag hade bara precis packat klart föregående kväll, och när vi vägde väskorna så upptäckte vi att de var för tunga! Jag fick göra några tuffa beslut och ta bort en del. Visserligen kunde jag få tag på det därnere, men jag ville ändå ha med mig det.

Vi åkte upp till Arlanda och jag checkade in, lämnade väskorna och sa hejdå till familjen. Även lillebror Axel var tapper nog att stiga upp så tidigt för att vinka av mig. :) Jag gick in, visade boardingkortet, och killen sa "ska du åka business?" "Nä" "Då får du gå över till andra sidan". Jag fick gå runt bandet och gå till killen som stod precis bredvid. Han tittade på kortet, sen på mig och sa "du måste gå över till andra sidan" och pekade på business. "hah" skrattade jag. Båda killarna skrattade till. :) Kul skämt.

Det pep inte när jag gick igenom (skönt) och jag kom på planet. Fönsterplats och ingen bredvid mig. :) Vi rullade iväg, men fick stanna en stund så att de fick bort snön från vingarna. Och så upp i luften. Efter en timme landade jag i Danmark. Jag slapp hämta ut mit bagage, det kördes direkt till nästa plan (och det kommer det göra i atlanta också, jätteskön!). Så¨då strosade jag runt och väntade på att tre och en halv timme skulle gå. Jag ringde mormor, sen letade jag upp min gate, sen ringde jag mamma och sen köpte jag en jättesöt berlock från Pilgrim, en guld-kolibri med glittrande stenar. :D Den får symbolisera Nicaragua på mitt berlockarmband.

Sen fick jag lite bråttom, för det stod att det var dags att boarda, och jag var i fel ände av flygplatsen. Jag köpte en yoghurt och stack iväg. Gick igenom passkontrollen och ställde mig vid min kö. Jag ställde mig vid sidan och åt upp min yoghurt med flingor. Jag såg att alla hade ett boardingkort, men ett sådant hade jag inte fått. Jag fattar inte riktigt var jag skulle ha fått det, jag hade inte gått igenom någon sådan. :/ Jag bad en flygvärdinna om hjälp, och hon kollade i datorn och på mitt pass och fick fram min flygrutt. Och så ställde hon frågor som "har du lagt ifrån dig ditt handbagage?" "har du tagit emot något från någon" "har du packat din väska själv med dina egna saker?" osv. Jag blev godkänd, och fick mina boardingkort, både för nu och till managua, och så två kort som jag skulle visa upp istället för att checka in bagage. Brabra! Ställde mig i kön igen och kom sedan in i väntrummet. Efter ett tag fick vi gå på planet. Jag fick en bra sittplats, precis bakom en vägg med en tv-skärm på, och vid gången med en liten kille bredvid. Han har läst Kalle Ankas pocket och sovit hela tiden. Så jag kan resa mig upp när jag vill. Men det är trångt ändå.

(Åh, nu flyger vi över Island!) :D

Jag har läst tidning, ätit riskakor, försökt lyssna på tv:n (hörlurarna var trasiga, kunde bara höra på ena örat om jag inte pressade in sladden i kontakten - vilket jag prövade men fick kramp av), och så har jag ätit lunch. Hon kom först till min rad och frågade vad jag ville ha, kyckling eller pasta. "Kyckling tack!" det hade hon inte för tillfället, men hon gav mig min läsk. Efter att hon hade väntat ett tag började hon rulla ner och ge andra mat. Jag väntade också, lyssnade på "På minuten". Efter tio minuter såg jag mig om, alla satt och åt och kvinnan var en bra bit bakom mig. Mödosamt reste jag mig upp (hade ordnat med filt och hade bordet utf'älld med läsk på) och gick ner till henne och frågade var min mat var. Hon hade glömt bort mig! Hon bad om ursäkt och så fick jag min bricka. Ännu svårare att sätta sig, balansera en bricka med mat, ett glas med läsk och försöka fälla upp bordet och krångla ner sig i stolen där bältet ligger ivägen.. Jobbigt!

Nu har jag ätit klart, blivit av med brickat, gått på toa (där jag såg vilken snygg hårknut jag lyckades göra!) och nu skriver jag på laptopen. :) Sen när jag får internet så är det bara att klistra in det här inlägget. :) Så glömmer man inte något...

Jag fick fylla i två formulär också, sådana där big deal och jobbiga formulär som man knappt förstår. Och de ställer frågor som "har du suttit i fängelse? "har du haft kontakt med nazister?" "missbrukar du droger?". Nej, svarade jag på dem, så att ni inte behöver undra. :P

Så i Atlanta slipper jag hämta ut bagage, och jag slipper fixa boardingkort. Jag behöver bara hitta min gate, och det borde jag klara på 2 timmar, även om det är en stor flygplats. :)

Nu är klockar 14.10. Jag skulle landa 21.30. "Bara" 7 timmar och 20 minuter kvar. :/ Jag vickar på tårna ofta...

Jag tror jag ska ta och stänga av datorn nu, dels för att spara på batteri, dels för att jag inte har något mer att skriva och dels för att det har börjat en barnfilm med talande hundar och snyggingen från "vem tusan är Brian" (inte för att jag kommer att kunna höra vad de säger iallafall, men om jag tröttnar så kan jag lyssna på Filip och Fredrik - 2 nötcreme). Aj, vilken lång mening. :P

Tjingeling!! ;D



Sov mellan 3 och 4, sen en halvtimme till. Fick pizza. Hoppade av i Atlanta, massa security, klarade mig igenom, hittade två norska tjejer som skulle till Leon, och så tog vi "tunnelbanan" till vår gate. :) Köpte vatten och M&M´s. Boardade. Litet plan. Massa svenskar, från Göteborg gymnasium, de ska göra projekt. Skönt att höra ,lite svenska. :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar